Idag har det varit segt. Dagen började inte riktigt som jag hade tänkt mig men den tog sig ganska bra ändå. Efter wok på torget och kaffe på ett av de invanda caféerna i området har jag pluggat lite spanska och klinkat lite på gitarren. Inte mycket på en dag, men lungt och skönt har det varit i alla fall.

Nu är det inte många dagar kvar tills det bär av hem till Sverige. Vi köpte biljetter tidigare i veckan när jag fick pengar från CSN, efter en evighet av pappersexercis fram och tillbaka. 13 dagar blir det att spendera hemma i fosterlandet. Jag tror det kommer kännas förbannat skönt att komma tillbaka ett tag.

Jag har inte skrivit på länge, igen. Nu har jag i alla fall hittat lite skrivlust någonstans i bakhuvudet. Jag har inte spelat in någonting på snart tre månader. Min dator gick sönder i mitten av januari och i kombination med uteblivna csn-pengar har detta resulterat i en datorlös Jonathan. Men nu ser det ljusare ut. Förhoppningsvis får jag pengar inom kort och då blir det till att köpa ny macbook. Jag ska köpa en från staterna billigt, så jag får en burk som passar mina ändamål, utan att behöva lägga ut hela ugandas stadskassa på den.

 

Tiden utan att kunna spela in har trots allt varit nyttig. Både musikmässigt och för mina studier. Jag har fasansfullt många nya idéer, så många att jag inte vet hur jag ska hinna med att spela in allting. Men det är inte särkilt negativt.

 

Det här inlägget skulle säkerligen kunna bli hur lågt som helst, men eftersom jag hade tänkt börja skriva av mig lite oftare här, vill jag helst ha något kvar att skriva om kommade dagar. Jag tror verkligen jag behöver det. Ibland är det lite väl mycket som cirkulerar i huvudet.